Startsida
Hökhult historia

 

Sally Petersson har gjort lite anteckningar om vilka som har bott i Hökhult från år 1943, det året Nisse och jag gifte oss. Så har jag försökt komma ihåg och frågat mig fram (tillbaka) till år1900 eller däromkring. Så är det en del berättelser om folk som bott
här och lite annat som skett. Här kommer namnen på dem som bodde här 1943.

David, Elsa, Arne, Marianne: Göran, Solveig, Mildrid, Sonja född 1944
och Margareta född 1946 Stenkvist.
Kristina och J.P Emil Lööw.
Hildur Johansson.
Annie Gustafsson, Arne Gunnarsson.
Alfred och Hanna Samuelsson.
Josef, Berta, Maj-Britt och Birgit Karlsson.
Alfred, Ida, Gunnar och Allys Sandell.
Frans Karlsson, Britt-Inger Österlund.
Anna och Josef Johansson
Hanna, John, Karin och Lars-Åke, född 1943, Karlsson.
Oscar, Edit och Ann-Fritt Svensson.
Johan, Axel, Ellen, Ingrid och Elsa Johansson.
Karl Petersson, Verner och Henry Karlsson.
Johanna, Gunnar, Anna och Kerstin Svahn.
Alfred, Martina, Valfred, Gunnar och Tore Steen.
Anna Svensson, Artur och Filip Karlsson.
Oskar, Hanna, Lars, Elan, Yngve och Karl Pettersson.
Anna Johansson.
Evald, Eira och Rosita, född 1943, Lööw.
Sven-Johan och Anna Fransson, Åke och Helga Bholin.
Axel, Anna, Sven-Erik och Ingbert Andersson, Axelsson.
Sally, Nils och Roland född 1943, Petersson.
Henrik, Doris, Birgitta och Gerd född 1943, Johansson.
Oscar, Amanda, Henry, Sandra och Arne Fransson.
Edvin och Karin Fransson och Peter-Magnis Pettersson.
Josefina, Josef och Elin Nilsson.
Johannis.Magnis, Erik, Anna och Karl-Olof Pettersson.
Jenny och Karin Holm.
Anna Wagner och Lina Rolf, död 1943.
Anders Svärd, Anna Svärd, död 1943 och Ingegerd Svärd.
Gustav, Gunborg Rolf.
Ernst, Margit och Alice Erlandsson.
August Johansson och Gottfrid Fransson som vistades på vårdhem.
Johannes, Elin, Gustav, Karl, Gunnar, Lisa, Linnea och Tage Schill,
som bodde i Källehult.
Herman Ström, Jenny och Josef Samuelsson.
Anders och Lovisa Johansson, Signi Andersson. Fagrahult.


  1.  

HÖKHULT, SÖDERGÅRD 3:11 NYATORP

Där bodde 1943 systrarna Hildur Johansson och Annie Gustavsson med
sin son Arne. Hildur försörjde sig på att sticka strumpor, vantar, undertröjor och koftor på maskin.
Hildur var äldst. Annie var född den 8-8 1892. Arne var född 1928-1929.
I mitten av 40-talet flyttade de till Jönköping. Några år senare köptes stugan av Ellen Nord från Notteryd. Ellen bodde kvar i sin stuga tills hon var över nittio år. Sen vistades hon på Norrgårdens sjukhem i Vetlanda. Ellen fyllde 100 år i september 1990. Hon firade alla sina födelsedagar i sin stuga. Även den sista. Då var hon ganska svag. Hon dog 16-1 1992. Under tiden Ellen bodde i
Nyatorp hade Elim församlingen i Landsbro möte där en gång i månaden.
Stugan ägdes senare av en brorsdotterson Sören från Bringetofta.
Nu ägs den av fam. Rosita och Bill Byström.


”MARKEN”

Personerna som bodde på ”Marken” omkring 1900 hade det mycket fattigt. När det närmade sig jul fick barnen gå med ”tiggarpåsen”. De gick från gård till gård och fick en brödkaka, en fläskbit eller en korv i säcken. Var det snö hade de en liten kälke som de drog säcken på. De var fyra syskon. Hildur som haft barnförlamning, så hon hade en förlamad hand. Så var det Anton och Karl. De kom till Enskede och blev konditorer. Anton flyttade senare till Jönköping. Annie kom ut som piga och gifte sig med en lantbrukare i Lemnhult. Hennes make omkom när han välte med ett timmerlass. Efter makens död arrenderade Annie ut gården och flyttade med sonen Arne, då fyra år, till Hildur.

HÖKHULT SÖRAGÅRD 3:16

Ägare var 1943 Johan Petter Emil Lööf med maka Kristina. Lööf hade varit knekt och fått namnet Lööf. Han var född Schill. Lööf var skräddare. Kristin hjälpte till att sy knapphål när hon inte skötte djuren. De hade också ett litet jordbruk.
Lööf och Kristin hade tre barn:
John, död ung
Anna, gift med Gunnar Svahn
Evald, handlare, Hökhult.
Stugan bestod av ett stort rum, kök samt ett tillbyggt mindre rum.På övre    
plan ett större rum med garderob vid sidan samt en liten kammare där Lööf hade sitt skrädderi med ett stort bord, symaskin, hyllor för tygbuntar, en liten järnspis till att värma pressjärnet på samt en soffa där Lööf och Kristin låg om nätterna.
Lööf dog den 4-9 1946, 78 år gammal, född 1868. Kristina dog den 17-11 1953. Hon var född 17-11 1871. Hon dog på sin 82 års dag.
Anna och Evald ägde gården gemensamt tills Evald övertog Annas del efter hennes död.
Stugan var frånstyckad och såld till Ragnar och Karin Blomqvist från Lund. Ragnar dog 198?. Karin är nu ensam ägare av stugan.
När vägen genom Hökhult breddades och byggdes om revs ladugården då den låg så nära vägen att de fick stå med hölassen på körbanan när de skulle lasta ur höhäcken. På andra sidan var en bred stenmur.


HÖKHULT SÖDERGÅRD 3:16 NYATORP

Där bodde Johan-August Svensson, skomakare. Han flyttade över vägen till Nyatorp där familjen levde under knappa förhållande.
Johan-August var född i Fröderyd församling 1852 och gift 1881 med Elis Cicilia Andersdotter född 1854 i Bäckaby församling. Barn:
Hildur Kristina Emelia Johansson, född 1884.
Anton Johannes Valfrid, född 1887, senare konditor i Jönköping.
Carl Emanuel Sesarion, född 1889, senare konditor i Enskede.
Anny Augusta Cecilia, född 8.8 1892, gift i Lemnhult, återkom till Hökhult som ung änka.


                                      18-4 1191

HÖKHULT SÖDERGÅRD 3:8

Brukades av Josef och Berta Karlsson. Barn:
Maj-Britt
Birgit
Berta var född på gården. Josef var från Solkaryd i Skepperstad. Berta var tvillingsyster med Karin, gift och bosatt i Vreaekull, Bäckaby. Där bodde också Bertas föräldrar Alfred och Hanna Samuelsson. Alfred var bror till Josefina Nilsson. Berta och Josef flyttade till Josefs föräldragård i Solkaryd. Alfred och Hanna brukade gården själva ett år sen sålde de till en dotterson från Lövås, Birger Melkersson med maka Hellen. De fick två söner Leif och Bernt. 1953 sålde Melkersson gården och flyttade till Ljunganäs. Alfred och Hanna följde med dit. Gården köptes av Frits och Marta Öst från Östergötland, samt deras dotter Maj-Lis med blivande make Einar Jordansson från Årjäng i Värmland. De gifte sig samma år. Barn:
Agneta, född 1955
Monika, född 1960
Jordansson omkom i en transformatorsolycka 12-1 1970. 1972 flyttade Maj-Lis med flickorna till en morbror i Sundsvall. Gården såldes senare till Claes Svendsén. Frits och Marta flyttade till Landsbro. Stugan köptes av en Magda Örström som hade den till sommarbostad ett par år. Hon sålde till Amadeo (gugu) och Annika Anselmo med barnen:
Benjamin
Kim
Raimie
I april 1991 flyttade Annika med barnen till Braås. Gugu flyttade till Växjö.
Stugan såldes till Ulrika Hermelin och Thomas Bender som flyttade in 1-11 1992.
Från 1996 ägs huset av tyskar som har det som sommarbostad.


ÅKERSLUND KNEKTATORP UNDER SÖDERGÅRD

Siste knekten som bodde där var Schill som sen arrenderade Källehult. Sen bodde där Nils-Peter Johansson (Posta-Nisse). Torpare, född 1857 i Ramkvilla med makan Maria Kristina Karlsdotter, född 1857, död 1908. Barn:
Josef Nilsson, skomakare, född 1881
Adina Josefina, född 1883, gift Hägg, Landsbro
Amos Sigrid, född 1888, rymde till Amerika
Elin Karolin, född 1890
Nelly Linnea, född 1893, gift Nilsson, Vetlanda
en oäkta dotter Brita Alfhild Ingeborg?


                                      29-4 1991

HÖKHULT SÖDERGÅRD 3:7

På gården bodde Gunnar Sandell som ägde och brukade den. Hans föräldrar Alfred och Ida Sandell, född Schill samt systern Allys. ”Sandell” som varit knekt” handlade med hästar, konstgödning, utsäde, en tid även kläder och skor (på order). Sandell dog 1946.
Gunnar slutade med jordbruket som han arrenderade ut till Erik Petersson och började arbeta på Boro-Hus. Där var han kvar till pensioneringen. Allys gifte sig 1958 med Ola Eriksson och bosatte sig i Vetlanda. När Ida inte orkade kla-ra sig själv kom hon till Ramkvilla Ålderdomshem, där hon dog efter ett par år.
Gunnar bodde kvar till 197?. Sen flyttade han till Landsbro. Där han bor kvar. 197? sålde han stugan till Lennart och Karin Runberg som arbetar i Växjö. Barn:
Helena
Gunilla, som bor i Stockholm
Anders, i Växjö.

Före Sandell bode på gården en man vid namn Landberg. han var så kallad ”böneman” som förmedlade äktenskap. Ungdomen kallade honom ”direktören för Fröderyd med flera socknars äktenskapsbyrå”.
Landbergs maka Tilda bodde på undantag hos Sandell. Tilda var en stor och kraftig ”käring” som ställde till mycke förtret för Sandell. Det ingick i undan-taget att hon skulle ha vedbrand på gården. Så fort Sandell högg lite ved pas-sade Tilda på att bära opp den till sig och stapla opp den runt väggarna. När Tilda var död fanns massor med ved efter henne. Tilda hotade Sandell med att hon skulle spöka för dem. Så en sen kväll blev det ett hiskeligt brak på över-våningen där hon bott. Men det visade sig att det inte var något spöke utan bara katten som hoppat upp på ett bakbord som ramlade i golvet.
 I fem år, i mitten av 30-talet ägdes gården av Oscaar Pettersson från Fröset med maka Elsa, dotter till Oskar Fransson. Barn:
Kerstin, född på gården.
Efter de fem åren återköptes den av Gunnar Sandell, då Oscar flyttade tillbaka till Fröset.

Margit Erlandsson har för mig berättat att det ingick i Tildas undantag att hon skulle ha tre stop mjölk om dagen. Sandell hade tre kor. Det var inte alltid det blev mer mjölk än att det nätt och jämt räckte till Tilda. Ida silade opp mjölken i ett stenfat. När Tilda hade hällt över mjölken i krukan ställde hon fatet på lut så det skulle rinna till några droppar som hon sen drog ner i kru-kan med hjälp av fingret.
Tilda kallades allmänt för ”Labba-Tilda” Labba förkortning av Landberg.      


HÖKHULT SÖDERGÅRD 3:6

År 1943 ägdes gården av Frans Karlsson som bodde där. Gården arrenderades av dottern Anna Johansson med make Josef samt fosterdottern Britt-Inger Österlund.
När Josef upphörde med jordbruket såldes gården till Erik Karlsson som bodde där några år. Han sålde till lantbruksnämnden som sålde skog och jordbruk till John karlsson att sammanslås med hans gård. Stuga med ladugård köptes av Harald Omfeldt med maka Inga-Lisa samt deras barn och barnbarn.
Harald var född på gården. Han dog den 14-3 1991.

Sen slutet av 1800-talet ägdes gården av Frans Karlsson med maka Antoinella kommen från Hultsjö. De hade barnen:
Ida, Stockholm
Anna, senare arrendator på gården
Artur, Årset
Harald, bilhandlare, Nässjö
Elin, gift Liljedahl, Vetlanda
Lilly, gift Klein, Åseda
Halvard, båtbyggare, Vissefjärda
Magnhild, gift Högman, Eskilstuna.
Frans Karlsson var ett par gånger åt Amerika.

På Hökhult Södergård bodde i backstuga eller litet torp, soldaten för Hökhult Södergård, Nils Andersson Hick samt hans maka Sofia Jonasdotter. Hick var hemkommen och på väg till Stockholm med Hofjunkaren Herman Tigerschiöld, hos vilken Hick var Kalfaktor. På natten mördade Sofia och Hick honom för de trodde att han hade pengar. Sen flydde de till Danmark. Efter ett par år längta-de de hem och besökte en logdans där de blev igenkända och tagna av lands-fiskalen. De fick sitta på fängelset i Komsta Sävsjö i väntan på rättegången. De avrättades på Komsta galgbacke (de sista som där avrättades). Nils Hick född 1774 halshöggs och steglades i dess 31 år. Sofia Jonasdotter född 1781 miste högra handen, halshöggs och brändes på bål i dess 23 år.
I husförhörslängden står:
Lisa Hick dotter född 1799, inflyttad 1802 från Hultsjö, utflyttad till Slageryd 1804. (furti damnata) tjuvaktighet (böter för tjuvaktighet).
Lisas far var Nils Hick.
(änka Kajsa Johansdotter född 1748 utfattig, dog 1809, var antagligen Lisas farmor)
Febr. den 10 uttogs lysningssedel av tjänstedrängen och blivande torparen Håkan Jonsson från Lilla Brånskog, Ramkvilla s:n samt pigan Lisa Nilsdotter i Hökhult Andersgård tjänande, utan föräldrar (avl soldaten Hicks dotter) och förmyndare samt anhöriga.

Nämnas kan att det även skrevs ett skillingtryck om Hick å Soffi.  

OLIKA BERÄTTELSER OM HICK OCH SOFFI.
Hick och hans hustru tog livet av en Hofjunkare Tigersköld som Hick var i tjänst hos. Han skulle ligga över natten hos dem för att nästa dag fortsätta till Stockholm. De trodde att han hade pengar. När han sov hällde de smällt flott i halsen på honom. Hick tvekade, då sa Soffi:  ”Om du inte gör av med honom så gör vi av med dig”.

JON KARLSSONS VERSION AV HÄNDELSEN.
Hick var gift med Hedda? Hon hade dödat sin första man genom att slå en spik i huvudet på honom. En jude fick ligga i lagårn över natten. De trodde han hade pengar. Hon sa till Hick: ”Gå ut och tag med dig besmannen och tigg pengar av honom. Får du inga så slå ihjäl honom och gör du inte som jag säger så slår jag ihjäl dig, för det gjorde jag med min första man.” Han slog ihjäl knallen och grävde ner honom i en fårkätte.
Vid rättegången erkände Hedda att hon dödat sin första man. Hicks efterlämnade en dotter.
Troligen kom Hedda eller Soffi från Hultsjö.


                                      HÖKHULT SÖRAGÅRD 3:5 + 3:6 1992

Hökhult Söragård ägdes 1943 av John Karlsson som bodde där med sin mor Hanna. John gifte sig samma år med Carin Svensson från Solkaryd, Skepper-stad. Barn:
Lars-Åke, född ?/9 1943
Kennert, född 5/5 1949
Hanna dog i november 1957. John köpte senare till Söragård 3:6. Gårdarna är sammanslagna till en gård, som nu ägs av Lars-Åke, Växjö och Kennert, Vet-landa. John vistas på långvården i Vetlanda. Karin flyttade vid årskiftet till en lägenhet i Vetlanda. Stugan står tom. Jordbruket är utarrenderat till Lennart Johansson, Hörnebo.

Först bodde på gården ”Kalle-Jakob” med sönerna Frans Karlsson som senare köpte Söragård 3:6 samt Magnus som övertog gården. Magnus var gift två gånger. Första frun dog ung. De hade barnen:
Elsa
Anna, USA
Albert, Fröset
I andra giftet med Hanna Jonsson ”jonasa Hanna” barnen:
John, som övertog gården
Ingeborg ”Bojja”, Vetlanda”
Juni, som dog ung.

Magnus Karlsson dog 14/ 1934
Juni begraven 15/2 1931


                                      SÖREDAL

Ett litet torp på Södergård 3: 5. Det låg vid vägen mot Gunnarstorp. Den sista som bodde där var änkan Stina Hansdotter, född i Fröderyd 1803, fattighjon, död 1976. Torpet ej bebott sedan dess.
Brukades och tillhörde John Karlsson.
Stina hade en son, Isak Svenssin. Flyttade till Nyköping 1869.
Kristin (Stina) i Söredal sa: ”Ja ha hurat å herat, muat å kuat tre da för jul, hos anra kommer en inte in om döra (talfel).

                                      SUNNANS?

Johannes Svensson, född 1835, gift med Lena Katarina Petersdotter, född 1834. Barn:
Frans Josua, född 1865
Peter August Alred, född 1868
Ida, gift Helgesson, Barn:
Nelly
Effie
Josua flyttade till Bäckaby 1895.
Peter arbetade i Stockholm 1888. Häktad för lösdriveri 1883. Effie gift i Säby Bäckaby med Axel Johannesson.
Uppgift från Ruth är ej säker att de stämmer. Då Josua bodde på Nabben i Bäckaby hade han en bror Pär.

Inhyse Dr Carl Magnus Johannesson ”stupid”.


                                      18-3 1991

HÖKHULT SÖDERGÅRD 3:3

Den ägdes och beboddes av Oskar Svensson med maka Edit, född Nilsson samt dottern Ann-Britt. Efter några år arrenderades jordbruket ut till grannarna som vidarrende. Efter Oskars död bodde Edit ensam kvar några år sedan flyyttade hon till Brobygården i Landsbro, där hon avled i december 1989. Gården ägs nu av Ann-Britt död 1986? med make Valter Karlsson. De bor i Mariannelund. Har stugan som sommarställe tillsammans med sin två barn:
Tommy med maka Siv samt dottern Emeli.
Pia med make Magnus och dotter Mika.
Fr. o. m. 1986 bor Valter ensam i huset året runt.

På Södergård, Valter och Ann-Britts gård bodde en familj, vet ej namnet på dem, men mannen kallades för ”Kungen”. Han byggde stugan. Efter honom kom Sven-Johan Fransson med maka Anna och hennes mor kallad ”korprala Johanna”. De kom från Esprilla. Franssons hade två barn:
Oskar, som övertog gården
Helga, gift med Åke Bohlin.


                                      HÖKHULT

I Hökhult bodde 1860-70 talet två gubbar så kallade orginal. En hette Fritz och bodde på Andersgård, den andre kallades Räva-Måns. Han bodde i en back-stuga som låg mellan Oskar Svenssons och Oskar Petterssons på Söragård. Det var två gubbar som aldrig kunde dra sams men de kunde heller inte vara från varandra.
En gång skulle de gå till Hökultagölen och fiska. Då sa Räva-Måns till Fritz att klättra opp i en tall och titta ut över gölen och se om han såg någon fisk. När fritz var oppkommen i tallen så passa Räva-Måns på och tände eld på det torra gräset under tallen. Fritz skrek på hjälp så det hördes opp till byn så Hökhultaborna fick gå man ur huse och släcka elden. Det var nära ta skogeld.
En annan gång hade de lagt nät i Skärsjön. Då fick de så mycke fisk så de visste inte hur de skulle få hem den. Men då fann Räva-Måns på råd. Fritz fick ta av sig byxorna så knöt de ihop benen och stoppade fisken i byxorna som de bar mellan sig.


                                      1991

HÖKHULT SÖRAGÅRD 3:2

Ägdes 1943 av Oskar och Hanna Petersson. Barn:
Nils-Erik
Lars-Göte
Elan
Yngve
Karl-Arne

Nils-Erik (Nisse) flyttade vid gifte samma år till Andersgård. 1946 byggdes nu ladugård. Yngve och Kalle skötte jordbruket. Lars och Elan arbetade som byggnadsarbetare men bodde kvar hemma. Oskar dog 1958. Då övertog Yngve och Kalle gården. Lars flyttade till Landsbro, där han bor kvar.
Elan gifte sig med Margit Lidström från Ödestugu. De köpte hus och bosatte sig i Landsbro.
Hanna dog 17-12 1971. Yngve dog i hjärtinfarkt den 4-12 1986. 64 år gammal. Kalle bodde kvar och brukade gården med några ungdjur till sin hastiga bortgång den 17-7 1991.
Gården såldes till Jörgen och Camilla Svensson med tillträde den 2-1 1992.

Oskar Petersson köpte gården 191? av Johan och Anna Petersson. (Johan var bror till Karl Petersson ”slaktarn”). Johan köpte Frösets lilla ”mellangården”. Johan och Anna hade barnen:
John, USA
Einar, som startade Ramkvilla Buss
Henrik, övertog Mellangården senare, Hökhult
Ragnar, okänd vistelseort
Ester, gift Frits, Landsbro
Elsa, gift Frits, Landsbro
Elin, som hade matservering i Ekenässjön.

Johan kallades för Petsa-Johan. Han gick ofta om kvällarna till Snickarns och beklagade sig. det var inte alltid Anna och han kom så bra överens. Han sa om Anna: ”Ho vell bli passad på som en hovdam”.
En gång kom Anna in till Snickarns och beklagade sig på Johan. Hon sa: ”Å harvelen om i vesste va han ä ilsken jämt”. Då sa Alfred till henne: ”Va du prata. Gå du in å ta han om halsen så går dä nog över.” En tid efteråt sa Ann: ” Ja gjorde som du sa å nu sa ja ha en onge te”.
Johan var religiös som nästan gick över i extas. Han talade om under som hade skett och syner han hade sett. När det i början av 40-talet var pingstvänna-möte hos Svärd på Kullen kom han från Fröset och vittnade på mötena och ta-lade gärna i liknelser. En gång minns jag hans vittnesmål. Han sa: ”En gång köpte jag en grön kostym. När jag kom hem och visa den för Anna så sa hon: ”Den kan du väl inte ha gamla människa”. Men då svara ja henne: ”Dä väl mä dä som de va när du inte va hemma å ja sulle koka me välling, ja glömde å båe sockra å salt, ja feck själv äta opp vällinga så ä dä la mä klära, ja får väl själv slita opp dom”.


                                      30-3 1991

RÖNNERYD KNEKTATORP UNDER HÖKHULT SÖDERGÅRD

Ägdes av Anna Svensson samt sönerna Artur och Filip Karlsson som bodde där och brukade torpet.
Efter några år såldes torpet till en virkeshandlare Gunnar Josefsson, Bäckaby. Han rev byggnaderna och sålde dem som rivningsved under krigsåren. Filip och Artur köpte Norrängen Hökhult Andersgård 4:7. De bodde där ett par år. De sålde gården till Arvid Gottfridsson, Vetlanda. De köpte ett hus i Bäckaby. Fridhem kallat. Anna och Artur är döda. Filip bor i Vetlanda. Han är 90 år gammal.
Rönneryd ägs idag av Karl Petterson. Brodern Elan har där en sommarstuga.

                                      TILLÄGG          

Sommarstugan i Rönneryd köptes och tillträddes den 2-1 1992 av Jörgen och Camilla Svensson.


SÖRAGÅRD

Rönneryd hemmansdel sedan 1881. Därföre soldattorp. Vid skiftet 1872 fick Södergårds bönder överlåta en bit jord var så det blev ett torp. Ägare Sven Hansson, född 1829 i Fröderyd. Hustru Eva Maria Petersdotter, född i Hultsjö
Barn:
Hans Anders Johan, född 1860
Amanda Sofia, född 1870.
Sven Hansson har pension av Järnvägsstyrelsen. Går på träben, var skomaka-re. Dessutom ägde Sven Hansson del i Anders Hanssons 3:16.
Senare bodde där Karl Johan Svensson, som dog 1939 med maka Anna, död februari 1994.
Artur, död ogift
Lydia, gift i Vetlanda
Elsa, gift i Vetlanda


LÖNNEBERG

Lönneberg låg mellan Björkelund och Fågeleken. Där bodde Alma-Pellen, gift med Magdalena. De byggde stugan när de gifte sig. Oskar Pettersson rev stugan och tog timret till hjälp när han byggde sin stuga 1916.
Alma-Pellen bodde sista tiden hos sin dotter Johanna i Fågeleken. Johanna var född 1862 och gift med Kalla-Johan.
Alma-Pellens far Sven Alm var soldat och med i kriget 1803 och 1813.
Alma-Pellen hade inget att ge sin ko så han gick och tiggde foder och fick inget. Det var nödåret 1868, så det fanns inget att ge bort. Då sa han: ”Ja me kvetta dä men dä ä vasst för koa”.

LÖNNEBERG

Peter SvenssonAlm född 1822 i Fröderyd. Ej arbetsför. Bröstlidande. Död 1902, gift 1857 med Maja-Lena Nilsdotter född 1822 i Bäckaby, sjuklig. Barn:
Johanna Carolina Kristina född 1862.
Inneboende Carl Johan Svensson Alm, född 18?? i solberga. Änkling. har arrenderat Prästholmen (Huleboda utjord). Bror till Peter och son till Sven Alm.
Maja-Lena (Magdalena), hade oäkta son Nils August Johansson som flyttade till Stockholm 1867.
 Carl Gustav född 1865.

HESSLEBERG VID SKÄRSJÖN

Carl-Peter Johannesson-Svahn, född 1828, gift i Bäckaby 1865, död 1887. Hustru Lisa Petersdotter, född 1829. Barn:
Johannes-Peter, född 1866
Samuel August, född 1870, flyttad till Vetlanda 1893, tändsticksarbetare
Matilda Karlsdotter, född 1872, död i Hultsfred
Tilda hade oäkta dottern Hildur, som hade dottern Saga som bodde hos Tilda.
Syskonen Johannes och Matilda (Tilda) Svahn bodde i Hässleberg. Hon var kokerska, han snickare. Tilda hade två flickor. Elsa som dog ung, Hildur gift med Ivar i Strömmahult (mellan Kallsjö och Hjälmåkra). Johannes dog. Då hölls auktion i Hässleberg och Tilda flyttade till Huleboda. Sen bodde hon i Årset i Gunnar Anderssons parsuga. I mitten av 1930-talet flyttade hon till sin dotter Hildur i Norrahammar. Hon var skolstäderska där men ramlade i skol-trappan och dog. Stugan i Hässleberg flyttades till Landsbro 1925. Ladugården revs på 40-talet av Alfred Sandell som då ägde torpet (alla gamla hus revs ju då och såldes till kristidsved).
Johannes rodde över Skärsjön till Huleboda och gick sen till Asa och därifrån åkte båt till Växjö där han köpte spik och en liter brännvin. När han smakat på flaskan dansade han och svängde sin käpp och sa: ”Jag är Johannes från Hässleberg nästan halvfull, något dragen”.
Johannes i Hässleberg hade en magnefon (grammofonens föregångare) som han spelade på när det kom någon trill honom. En gång hade han tagit sig några supar och spelade och dansade och for emot spishyllan på spisen så det gick sönder en bit på hörnet.
Stugan i Hässleberg låg uppe på berget och ladugården lite längre ner.


ROLFA-GÖDDENS NYBYGGET SÖDERGÅRD

Änkling Håkan Jönsson, född 1796-1874, fattighjon.
Jonas Peter Rolf, skomakare, född i Fröderyd 1844, gift med Lena Stina Andersdotter född 1850 i Skepperstad. Barn:
Anders Johan Alfred, född 1873, reste till Amerika 1891
Johannnes Peter (Sterner), skomakare, född 1875
Frans Edvard, född 1878
Josef Elmgren, skomakargesäll, född 1882
Oskar Heribert Zackeus Sterner, skomakare, född 1887
Gustav Ernst Robert, född 1892. dog i lungsot.
Alla pojkarna duktiga.

1867 bodde där Håkan Jonasson och hans hustru Lisa Nilsdotter, födda 1796 och 1799, fattighjon. hon död 1871 (föregående ägare).
PS Lena Rolf hade danssjuka (det ryckte i henne. Kallas nu för parkinssons).
Hon gick i stugorna och tiggde.
Torpet bebott till omkring 1910 och tillhörde Södergård 3:6. Byggnaderna revs av ägaren Frans Karlsson.

NYBYGGET? ETT TORP UNDER SÖRAGÅRD

Har aldrig hört något annat än Rolfa Göddens. Där bodde Rolfa Gödden med sin maka Lena. Gödden var nästan döv. En kväll när Lena hade varit i Huleboda och var på hemväg gick hon vilse. Det var på vin-tern och kallt. Hon skulle över en gärdesgård och ramlade  och blev liggande och frös ihjäl. Det sas av utmattning. Hon hade ropat men det hörde ju inte gubben. På morgonen blev det skallgång efter henne. Då var hon fastfrusen i isen, så Anders Jonsson, Hökhult, högg loss henne.
Den dag hon gick vilse arbetade folk vid en vattensåg som låg vid en bäck på Svahns marker. Då hade Alfred Sandell hört nödrop men de kunde inte lokalisera varifrån ropet kom.


                                      3-4 1191

HÖKHULT ANDERSGÅRD 4:5 ”RUSTHÅLL”

Ägdes av Axel och Ellen Johansson. Ellen, född Nilsson. De bodde där med barnen:
Ingrid
Sally, död 1997. Hon gifte sig med Nils-Erik Pettersson i april samma år.
Där bodde på undantag Axels far, av alla kallad ”farfar”. Han dog 1946. Då var han 97 år gammal. Han hade då varit invalid sen han var 50 år och gått med två käppar. Där bodde också Axels syster Elsa född 7-7 1892. Omkring 1970 kom hon till Brobygården i Landsbro där hon dog 1975. Axel och Ellen upphörde med jordbruket 1968. Då hade de lämnat mjölk till mejeriet i 29 prickfria år. Torra sommrar fanns ej vatten på gården utan fick hämtas hos grannarna. Ingrid gifte sig med Stig Carlsson och flyttade till Klev. Barn:
Elisabeth
Stig-Anders
Thomas
Axel född 26/3 1899 dog 1977. Ellen bodde kvar till 1986, då hon flyttade till Bäckaby servishus. Hon var född 15/3 1901. Hon dog 25/1 1991.
Gården ägs nu av Stig-Anders Carlsson, son till Ingrid. Jorden är utarrenderad som vidarrende. Stugan hyrdes först av Jytte Olsen från Danmak som bodde där året runt. Hon flyttade tillbaka till Danmark den 25/7 1993. Juli 1994 flyttade Peter Karlsson från Bäckaby dit. Han flyttade 1996. Från 1997 bor Ferm där men skall nu 1998 flytta till Varberg där han köpt hus.
När husen efter skiftet flyttades till sin nuvarande plats, stod där en stor lind med hål i stammen. Där brukade förvaras handredskap. Min far hade även kaniner där. I juni 1993 tog Stig-Anders ner stammen. Det var bara den kvar och alldeles full av myror.
Johannis Isaksson ägde Andersgård Rusthåll 4:5 vid tiden för skiftet 1872, som senare övertogs av hans son Johan August Johannisson med maka Karolina Kristina Andersdotter från Salshult i Stenberga. De hade barnen:
Fredrik, som for till Amerika och blev farmare där. Gift med Anna, som han träffa i Amerika. Hennes föräldrar var svenskar. De fick 14 barn. Fredrik var aldrig hemma och hälsade på.
Alfred USA. Han träffade sin maka i Amerika. Hon var syster till Josef Isaksson som bodde Norrängen. 1961 var Alfred hemma och hälsade på. Han hade då varit i Amerika i 60 år. Hans lillebror Axel var två år när han reste. Nu var han 63. Alfred fyllde 80 medan han var hemma. Han levde bara 1 år till.
Han kom med flyg till Jönköping. Därifrån tog han taxi till Hökhult. Han hade varit borta så länge så inget var sig likt. Så han hittade inte sitt gamla hem. Han letade efter en stor oxel som stod i Oskar Petterssons trädgård. Där fanns ingen oxel och vägen var ombyggd och Jonasalagårn riven. De hade åkt fram och tillbaka halva natten men så till sist fick han se den gamla linden som stod vid barndomshemmet, så han kom rätt till sist.
Eleonora, gift Schuman, Katrineholm. Två barn
Jenny, gift Thulin, Sävsjö. Åtta barn
August, Hökhult. Var några år i USA, ogift sågversägare och virkeshandlare
David, död i spanska sjukan
Elsa, ogift, Hökult, sömmerska och kocka
Henning, gift i Amerika. En dotter. Var hemma en gång. Maka Evelyn. Svensk mor.
Axel som övertog föräldragården, gift med Ellen. Två barn
Andersgård Rusthåll flyttades efter skiftet 1872 till sin nuvarande plats. Byggnaderna hade stått i Roland Peterssons trädgård, där alla Andersgårds byggnader hade legat. J A Johannisson var född där, innan han gifte sig med Karolina Andersdotter från Stenberga och bosatte sig på föräldragården. Han körde diligensen mellan Stenberga och Eksjö med post och gästgivareskjuts. Han var utrustad med revolver till skydd mot överfall i de mörka skogarna. Han blev aldrig överfallen men det hände ofta. Han hade kamrater som blivet överfallna.
Johanssons var det första ställe där det fanns järnspis i köket. Den lät han sätta in när han övertog gården. När Karolina ”Lina” kom till Hökhult som statarflicka från Salshult i Stenberga kunde hon baka vetebullar. Det hade hon fått lära i herrgårdsköket. Det var en begravning i Andersgård. Då hade hon bakat bullar som förning (vetekransar bakades i stenugnarna). Ingen hade sett en vetebulle så de nändes ej äta upp den utan tog hem den så alla skulle få se. Sen fick hon på beställning baka bullar till begravning och bröllop. Lina var också jordemor. Lina dog dec. 1924 samma år som Ellen kom till Hökhult.
Om bullarna är för mig berättat av Hanna Karlsson (Magnisa Hanna). August Johansson som även bodde där var virkeshandlare. Han hade också såg. Arbetarna bodde också på gården. Stugan innehöll ett stort och ett litet rum samt ett litet kök. Där bodde 6 personer förutom arbetarna. Det låg sågverks-arbetare överallt på golven. Och tänk vilket stort matlag i ett litet kök.
August hade också lastbil. Den första bilen i Hökhult.
Johan och Lina hade 9 barn:
Frederik USA
Alfred USA
Eleonora, Katrineholm
August, Hökhult
Jenny, Sävsjö
Davida, död ung
Elsa, Hökhult
Henning, USA
Axel, som övertog gården
Elsa var sömmerska och sydde åt folk. Hon hade Åhlen o Holm och Oscar Ahrens katalogerna som modejournaler, som kunderna fick se ut modeller ur.
Hon var även kokerska när det var bröllop och begravning.    


                                      FRÅN 1943 - 3-4 1991

AFFÄREN I HÖKHULT ANDERSGÅRD

Affären i Hökhult Andersgård, ägd av Evald och Eira Lööw. Barn:
Rosita, född i febr. 1943, gift med Bill Byström, Vetlanda. Barn:
Karina
Magnus
Lennart, född 1952, gift med Ann-Sofi, Ekenässjön. Barn:
Stefan
Kristian
Johanna
Affären lades ner 1/5 1983. Evald och Eira bor kvar i stugan.
I Andersgård ”Jonasas” bodde Jonas Daniel Johansson ”kallad Jonas Danjel”, med maka Matilda ”Jonasa Tilda”. De hade sönerna Alfred Sandell, som varit knekt. Ernst som köpte upp slaktdjur som han slaktade hemma på gården och sålde till sanatoriet i Sävsjö. Inälver kokades till grismat. Gustav Jonsson som arbetade vid gruvorna när de var i drift samt dottern Hanna gift med Magnus Karlsson, Södergård.
Tilda dog 1929, Jonas 1926. Omkring 1932 såldes gården till Oskar Pettersson. Stugan till Ragnar Svensson som startade affär 1928 i Petter-Magnisas. Han byggde om halva stugan till affärslokal. Stugan innehöll ett stort och två mindre rum. Han byggde också ett uthus med garage, hönshus och vedbod. han hade både gris och höns.
1938 såldes affären till Artur Holm från Skepperstad. Han drev den till 1940 då den övertogs av Ewald Lööw, som drev den till 1983 då den lades ner.
Ragnar Svensson med maka Astrid och dotter Ulla-Lis flyttade till Tävelsås, där de köpt en annan affär.
Svenssons var från Bråna i Tolg.

Jonas och Tilda hade också sönerna:
Josef
Elof
Arvid, USA


ANDERSGÅRD 4:8

Ägdes 1943 av Anna Johansson (tant Anna) och hennes dotter Signe Isaksson, gift med teckningslärare Anton Isaksson från Hörda, Ramkvilla. De bodde i Skövde. Tant Anna bodde i Hökhult på sommaren och i Skövde på vintern.
När Anton blev pensionerad flyttade de till Hökhult. De installerade värme och byggde till ett badrum.
Tant Anna dog 1954. Anton gick bort den 1-2 1976. Signe bodde kvar tills ett par år innan hon dog. Hon kom först till Bäckaby servishus, sen till Norrgård-ens sjukhem i Vetlanda, där hon avled 29-10 1987, 93 år gammal. Hon var född 16-1 1894. Medans Signe levde, gav hon bort gården till sin son Sven-Åke Isaksson samt till hans barn:
Tore
Hans
Elisabeth
Maria
På hösten 1991 såldes gården till Stig Henriksson, Bäckseda.

1/12MANTAL KRONOSKATTE RUSTHÅLL HÖKHULT ANDERSGÅRD

Såldes av Johan Petersson och Sara-Maria Pettersdotter till Johannes Alfred Johansson, född 19-2 1864, död 23-8 1934 och Anna Johansdotter, född 18-8 1871, död juni 1954. Huset köptes den 4-4 1893. Köpesumman 1500 kronor jämte undantag. Johan Petersson var snickare därav namnet ”snickans”.
Anna var ju född på gården. Alfred kom från Norrskog i Bäckaby. De brukade gården med ett par kor som draghjälp. På gården fanns också en torvmosse som senare såldes till Bäckabybor.
Anna var en duktig väverska. Hon vävde både drälldukar och drällmattor. De stod också till tjänst med utdelning av posten som byborna fick hämta en vec-ka var i Årset där poststationen låg.
Anna hade systrarna:
Hanna, USA
Lovisa, gift med en bror till Alfred. De bodde i Norrskog, Bäckaby
Augusta, som träffade sin make i USA. Augusta och John kom tillbaka till Sverige och bosatte sig i Blekinge. De hade båda varit tjänstefolk åt ”herrskap”. Hon i hushållet, han som privatchaufför åt en ”hög herre”.
När han slutade sin tjänst fick han i present några värdelösa aktier som sen visade sig ge riklig utdelning så han blev millionär flera gånger om. De dog barnlösa och skänkte sina pengar till canserfonden.

 

HÖKHULT ANDERSGÅRD 4:3, 4:7, 4:9

Ägdes av August Johansson, bror till Axel Johansson. August vistades på Ryhovs sjukhem i Jönköping fram till sin död 1963. Gården arrenderades 1943 av Sally, död 1996 och Nils Pettersson, död 1998, som flyttade dit som nugifta. Barn:
Roland, född 30-6 1943
1963, strax före Augusts död köptes gården av Sally och Nils ”Nisse” efter 20 år som arrendatorer. 1965 byggdes ny ladugård. Då inköptes även Norrängen som sammanslogs till en gård med beteckningen 4:14. Roland övertog gården 1973. Alla bor kvar på gården som drivs som ungdjursuppfödning.
Gården köptes i slutet av 20-talet av Anna Svensson ”arv efter sin far Anders Svensson”. August Johansson som var virkeshandlare högg ner all avverk-ningsbar skog och sågade. En vår stod sågen vid den så kallade ”Kattegölen”. Nu är där en damm. År 1933 sågade han vid nuvarande branddammen. Ett år stod sågen i trädgården. Det var sista året han sågade innan han blev sjuk. Han hade även en lastbil att köra virke med. Gården arrenderades ut till Elof Andersson som fått sälja sin gård, granngården. Elofs maka hette Hanna. Barn:
Karin, som bodde i Värnamo
Lennart
Britta
Alva.
Alla vuxna bodde hemma. Elof köpte ett litet ställe, Strömmahult, mellan Kallsjö och Hjälmåkra, dit de flyttade. En arrendator före Elof var Karl Andersson med maka Emelia. Barn:
Maj-Britt
Stig
Olle
Nils-Erik
De flyttade till Högliden i Skepperstad, där de köpte en gård. De var arrendatorer när August köpte gården.
På gården fanns en göl ”Kattegölen”. Byborna brukade dränka kattungar där. Den är nu utgrävd till en damm. Min farfar har berättat att där fanns en varg-grop som de jagade ner vargarna i. Han hade varit med och drivet de sista vargarna som fanns här. De spände också ut ett vargnät att fånga vargarna i. Här finns också ett gammalt vargnät kvar.
När Kattegölen grävdes ut av Bo Simon fanns han varggropen. Den var sten-satt och ganska djup.
Bakom ladugården fanns också en saltpeterhåla. Lagårn var byggd med trä-golv och under den var en ränna att samla opp urinen i och som ledde ut till hålan. Det kom kringvandrande så kallade ”saltpetersjudare” och omvandlade urinen till saltpeter.


BJÖRKELID BACKSTUGA ANDERSGÅRD

Anders Gerhard Rolf, skräddare, född i Fröderyd förs. 1859, maka Emma Johansdotter, född i Skepperstad förs. Barn:
Anna Vilhelmina Elisabeth, född 1891, död 1943, gift Svärd
Karl Emil Edvin, född 1894, död 1938, i TBC, ogift skräddare
Gustav Samuel, född 1900, död 19??, gift med Elna Bohlin, Fröset
Anders Rolf, död i magkatarr, behandlad på Eksjö lasarett av doktor Bärenhjälm.
Fram till början av 1930-talet bodde i en backstuga, Björkelid på Andersgård, en änka Emma Rolf med sin son Karl som var sjuk och hade ”lungsot” TBC. Ibland bodde också dottern Anna där ”senare gift Swärd” samt Annas barn:
Ivar
Karin
Gunborg
Flickorna vistades tidvis på Skede barnhem. Stugan bestod av ett enda rum med öppen spis som tjänstgjorde att laga mat i samt ett litet skyffe c:a en gånger en meter utan fönster. Där var en bakugn så kallad stenung murad. På gaveln var ett litet snedtak där veden förvarades. Stugan låg på en bergknalle och nerom stugan var ett litet jordgubbsland.
Emma hade en klar och vacker sångröst. Hon brukade sitta på brostenen med sin stickstrumpa och sjunga så det hördes vida omkring. Mina föräldrar hade en mosse där vägen gick förbi Emmas stuga. Jag var livrädd för henne så när vi gick förbi höll jag mor hårt i handen och drog ner mössan så jag inte skulle se hennne. Man kunde höra när hon trätte på sina barnbarn och ropade ”Sir du inte att skam setter i talletöppa”. En gång skicka hon det äldsta barnbarnet till affären som låg i Årset att köpa sill. När hon fått sillen sa hon ”skriv opp att på mormor å så sa ja ha karameller för det som blir över”.
Samma flicka sa också att: ”mormor sa, att om jag är snäll så får jag nog en krona av gud i morgon”.
En gång när vi gick förbi kom Emma ut och bad mor komma in och läsa ett brev för henne som hon fått från Kalle som låg på Eksjö sanatorium. Emma kunde inte läsa och skriva. Det är enda gången jag var inne i stugan. Men jag minns än idag hur där såg ut.
En gång kom Emma hem till oss när vi hade ätit ärtsoppa så mor bjöd Emma ät med. Jag var väl en tre, fyra år gammal, så jag stod och tittade på henne när hon åt. Hon blåste ut ärtskalen i handen och lade dem bredvid tallriken.
I början av 30-talet kom Emma till Ramkvilla ålderdomshem och den lilla stugan revs.
Emma hade också en son, Gustav som arbetade på Öland. Han kom senare hem och bodde hos sin syster på kullen. Han sjöng och spelade dragspel när det var möte där. Han gifte sig med Elna Bohlin och flyttade till hennes föräldra-gård i Fröset.


                                      FRÅN 1943 - 10-4 1991

HÖKHULT ANDERSGÅRD 4:6

Ägdes och beboddes av Henrik och Doris Johansson. Barn:
Birgitta
Gerd, född 1943
Börje, född 1950
Gården såldes till Margit och Gustaf Gustafsson med barnen:
Mariann
Gunborg ”Gun”
De bodde där till 1954 då de sålde och flyttade till Korsberga. Gården köptes av Erik och Hilda Fransson, Frösets ”lilla”. De bodde där några år och brukade gården. Sen flyttade de till Myresjö. De är båda döda. Gården ägs nu av döttrarna:
Kerstin, med make Åke Liljedal
Gertrud, med make Tore Sten
De bor i Landsbro. Nu är jordbruket nedlagt. Ladugården riven. Stugan är som-marbostad. Tore Sten kommer från Björkelund, Hökhult.
Gården ägdes fram till omkring 1930 av Anders Jonsson. Han var även snickare och hans maka Matilda. De hade barnen:
Fabian, gift med ”slaktarns” Alma, byggmästare i Sävsjö
Simon, byggmästare, Landsbro
Jakob, gift, Sävsjö
Ruth, ogift, Landsbro
Erik, gift, Landsbro
Elin, gift, Sävsjö
Nils, gift, Sävsjö
Tilda dog i augusti 1928. Anders i mars 1931.
1934 arrenderades gården av Gustav Jonsson, bror till Sandell. Gustav, gift med Ruth från Årset. Barn:
Laila, född 1934
1940 eller 1941 köptes gården av Henrik och Doris Johansson, Fröset. Henrik, född i Hökhult Söragård.
På gården fanns två oxlar som var planterade av en man som skulle ut i kriget. Det sista som Sverige var med i. Marken de stod på hörde till torpet Gröndal, där mannen bott. Detta var före skiftet 1872. När mannen planterat oxlarna sa han: ” Växer de så kommer jag hem, växer de inte då får ni aldrig se mig mer”. Så ladda han sin bössa och drog ut i kriget. Oxlarna växte, kriget tog slut, mannen kom hem med samma laddning i bössan. Han hade inte behövt avlossa något skott.
När folk frågade honom hur det var i kriget svarade han: ”Skjuter en inte på någon så är det ingen som skjuter på en ann”.
Han bodde kvar på torpet och hade börjat bygga ny ladugård. Han hade timrat opp ett bjälklager över fönstren då han helt hastight dog. Så det han byggt
revs. Där blev aldrig någon ladugård.
I slutet på 60-talet sågade Roland Petersson ner oxlarna åt Erik Fransson. Då var den ena ganska rutten.
Den sista som bodde på Gröndal var en Maria Fritz. Hon flyttade till Kullen efter skiftet då, torpet blev delat mellan 4:3 och 4:6.
På gården låg förr en liten tjärn som nu är nästan igenväxt. Den kallades för ”Jonsaplunsen”. Där brukade Karin och Gunborg Rolf bada och sitta på en sten och torka.


ANDERSGÅRD 4:7

Efter skiftet 1972 utflyttades gården till sin nuvarande plats och benämndes Norrängen. Ägare då var Petter och Mari Pettersson. De tilldelades hagmark, äng och nyodlad åker. En åker uppe i byn fick de behålla för där var bättre jord. De klagade på att de fått nyodling så de blev tilldömda ett lass gödsel av varje hemman första året.
Nästa ägare var sonen Anders med maka Emma Pettersson. Köpesumman var 2100 kronor.
1910 sålde de till Josef Isaksson från Paddingetorp. Då var köpesumman 7600 kronor. 1916 såldes gården igen. Denna gång till Anders Samuelsson från Källe-hult. I början av 30-talet var där en arrendator Nilsson från Bällö. Senare arrenderade Alfred Sandell några år. Sen stod det obebott. Anders hade flyttat till Tjunnaryd, där han startade eller övertog en lanthandel.
Omkring mitten av 40-talet köpte Artur och Filip Karlsson med moder Anna från Rönneryd, gården. De köpte också häst till att bruka jorden med. Men det visade sig att hästen kunde inte gå på mossen, där den gick ner sig i dyn. Så de fick köra med sina kor som var körtämjda (de sista körtama i Hökhult). De hade gården ungefär ett år sen sålde de för byborna sa att de hade betalt för mycket så de blev ångerköpta.
De höll auktion på lösöret där korna såldes som körtama. Familjen flyttade till Bäckaby.
Köpare av gården var en Berglund från Vetlanda som i sin tur sålde till Arvid Gottfredsson som också handlade med skog som han avverkade och sågade.
1949 köptes gården av Martin och Berta Svensson som kom från Alseda där de haft lanthandel. De hade barnen:
Enar
Ingmar
Hjördis
Margitha
De brukade gården till 1956 då Martin dog i canser. Berta och barnen flyttade till Vetlanda. Gården köptes av lantbruksnämnden. Jordbruket arrenderades av grannar, husen fick förfalla.
1965 köpte vi Norrängen som sammanslogs med vår gård. Uthusen revs och boningshuset reparerades och såldes till Göran och Lena Svennberg, Stock-holm. Priset var 35 000 kronor. Det användes som sommarställe. De fick dottern Åsa. Nu ägs stugan av Göran och Åsa.
Från 1973 är Roland Petersson ägare av Norrängen...
Josef Isaksson byggde en bod till att ha säd på loftet. När boden var nybyggd var det dans på lördagkvällarna. Där var också en massa småluar som busade så dörren stängdes inifrån. Nertill på dörren var utsågat ett hål till katten. När dansen var igång trädde pojkarna in armen i katthålet och tog tag i flickornas långa kjolar och höll dem fast.
En gång hade Josef kokat en gryta med potatis till grisarna som stod vid la-gårn, då småluarna åt upp halva grytan. Men då fick de springa från stryk. Berättat av min far och Herman Ström.

Anders och Emma var på åkern vid mina farföräldrars. Då brukade de laga sin mat hos min farmor. En gång åt de sill och potatis. Då fick en av flickorna ett sillben i halsen. Då lånade Anders en virknål av min faster och tog ut sillbenet. En annan gång när de ätit sa Emma: ”Torka å de om munnen Annes lelle så sa du få en köss”. Anders svar: ”Dä sulle smaka bra ätter potätera.
När de hade sålt gården och flyttat till Värne kom de efter några år och hälsade på mina farföräldrar (de var ju i ungefärlig samma ålder). Då hade Emma lagt av schaletten och köpt hatt. Då skulle farmor göra sig till och sa: ”Kära hjärtanes vem är det som kommer, jag tror inte jag känner igen er”. Emma svarade: ”Känner inte mor Lina fru Pettersson från Värne.


SKOGSLUND

På 40-talet bodde på Skogslund före detta Grenadjärtorp under Andersgård, David Stenkvist med maka Elsa och barnen:
Arne, född 1934
Mariann, född 1936
Göran, född 1938
Solvig, född 1939
Mildrid, född 1940
Sonja, född 1942
Birgitta, född 1944
Margareta, född 1946
När Stenkvist kom till Skogslund var det från en stor gård i Sommen som han fått gå ifrån i början på det svåra 30-talet. Han hade en häst och ett par kor när han flyttade in på torpet. Efter några år dog hästen så då fick Hökhults-borna hjälpa dem med körarbetet på torpet, annars körde han skog med hästen.
Elsa kom med honom som piga (hennes far var sjökapten). Jag minns när de skulle ta ut lysning. Jag gick då i skolan. De kom åkande i en fjädervagn till prästen. Jag minns också att folk pratade om dem. Posten delades ju ut i ”snic-karns” och där fick inte ett kort gå oläst förbi. Elsa hade väl skrivet till sin far och frågat om hon fick gifta sig. Det kom ett julkort där det stod: ”God Jul, du får gifta dig med Stenkvist”.
Stenkvist körde i skogen åt August Johansson när han hade hästen. Sen gick han och dagsverkade hos bönderna. I Slageryd var han mycket hos Ernst Schill. När gruvdriften var igång i Fredriksberg och Rikagruvan arbetade han där. Man kunde se Stenkvist komma med en säck råg på cykelstången som han skulle till Gärdeskvarn med och få malen. När kvällen kom var det mjöl i säc-ken när han gick hem. När han arbetade i Rikagruvan cyklade han till Does-torp och lånade en båt där och rodde över sjön.
I slutet på 40-talet sålde han torpet till Homfred Holmberg och flyttade till Adelöv. Holmberg var virkeshandlare så han rev husen och sålde till kristids-ved.
När de bodde i Skogslund hade de det mycket fattigt. Hökhultsborna och även kantor Svenssons fru sydde kläder till barnen och gav dem. Byborna gav dem varje höst mjölk till ost, som de bar upp till dem och hjälpte till att osta. En kväll blev Yngve och jag skickade dit med mjölk. Vi blev bjudna på kaffe. Där var alltid välstädat och fint. De hade då fyra barn, lugna och välfostrade. De satt på var sin pall i rad efter ålder och tittade på oss.
För ett par år sen var Elsa och Mildred och hälsade på mig. Då kom vi att pra-ta om Skogslund. Hon talade då om när hon skulle få ett av barnen. Hon fick gå i snön på dålig skogsväg för att komma till Hökhult. När hon kom till Josef Johanssons, närmsta stället med telefon fär att ringa efter taxi. Det var Sten Wyttner i Landsbro. Hans svägerska Sigrid skulle vara hos barnen när Elsa var på BB. Det började bli bråttom för Elsa och ingen bil kom. Då gick Siri ut och lyssnade. Då hörde hon en bil bort i Kyrkolid, så hon sprang allt vad hon orkade för att se om det var taxin. Bilen som var gengasdriven orkade inte upp i backen så hon sprang tillbaka. Då undrade de hur de skulle få Elsa dit bort. Josef var inte hemma med hästen. Anna sa: ”Kan du cykla”? Elsa på cykeln och trampade iväg till bilen. Det gick bra, hon hann precis till BB. Så föddes flickan.
Hon talade också om Elin Schill i Slageryd (syster till Erik P). Hon hade ord om sig att vara snål, men Elsa sa: ”Hade inte Elin varit så hade vi nog svultit ihjäl”. Det var inte en gång David varit där och arbetat utan att han hade nå-gon mat med sig hem. Bröd, fläsk, korv eller mjölk. Det var inte alla gånger vi hade mat i huset”.
Schills ville adoptera ett av barnen, men det gick inte Stenkvist med på.
När Nisse och jag varit gifta ett år, kom Elsa Stenkvist med en korg på armen. Hon hade lagt en höna så det var kycklingar i korgen som vi skulle få.
Första gången jag såg Stenkvist var faster Elsa och jag i lagårn och kvällfodrade korna. Vi höll på att ta ner hö från hörännet då stod han ner i ladan och ropade: ”Go kväll, ja ä inte så farlig som ja ser ut”. Han skulle ha betalt för körning av August. Så såg han att det var ljus i lagårn så han gick dit.


TORP ÄNGALUND PÅ ANDERSGÅRD

Torpare Karl Johansson, född 1828 i Skepperstad, maka Sara-Stina Svens-dotter, född 1836, i Bäckaby. Utflyttade till Bäckaby år 1903
(Ruts uppgift)

Sista torparn på Ängalund var Gustav Emanuel Lind, född 1874 i Hjärtlan, gift första gången med Edla Petersdotter, född 187?, i Ramkvilla, död. I första giftet inga barn, så de tog ett barnhusbarn från Stockholm. Gift andra gången med en syster till Edla, Emma Helena Petersdotter, född 1878 i Ramkvilla.
Barn i andra giftet:
Viktor Emanuel, född 1904
Bertil Gottfred Lennart, född 1906
Berta Helena Viktoria, född 1910
Anna Sofia Margareta (Greta, född 1913. Bor i Hjo.
Herman
Egron
Bengt (yngst), har bott i Sävsjö
Bengt var här för några år sen. Då sa han att familjen hade bott en tid i Jons-Ide stugan.
Torpet ägs nu av Jörgen och Camilla Svensson.

Gustav Lind var skomakare och snickarkunnig. Gustav och Edla fick inga barn så de tog ett barnhusbarn från Stockholm:
Karl-Johan Åslund, född 1895.
Så dog Edla och hennes syster kom för att hjälpa Lind. Så småningom gifte de sig och fick många barn.
Det var mycket fattigt hos Lind som det var på de små torpen. Till jul svarv-ade Lind ljusstakar och målade gröna och röda som han gick omkring och sål-de för två kronor styck.
Han tog också hem strömming som Åslund fick gå och sälja. En gång kom han till Alfred och Anna Johansson (snickarns). Då var han alldeles genomvåt. Han hade inte en torr tråd på kroppen så Alfred klädde av honom och tog på honom av sina kläder och satte honom vid spisen att värma sig. Tant Anna lagade till mat och gav honom så han fick äta sig mätt. Under tiden kläderna torkade gick Alfred till kyrkoherden och talade om hur pojken hade det. Det var olika bybor som tog hand om honom. På ett ställe fick han knappt maten för husmor var så snål. Så var han en tid hos Anders-Johan Svensson men han hade själv många barn. Sen hos Elof Andersson (han var inte snäll vid honom). Sista stället var hos Carl Pettersson (slaktarn). Där fick han det bra.
Hos Elof fick han örfilar och stryk utan orsak.
Gunnar Svahn berättade att en gång var han i lagårn när Gunnar kom dit. Då utan orsak gav Elof honom en örfil så han hamnade under två kor. När Kalle slaktarn fick veta hur Åslund behandlades gick han och hämtade honom.
I början av 80-talet kom Åslund till Hökhult för att se byn en gång till. Då sa han att när jag kom till slaktarns då fick jag det hem jag aldrig haft förut. Jag glömmer aldrig örfilarna jag fick av Elof. Åslund bodde nu i Malmö och hade haft skoaffär där.
Sista tiden han bodde i Hökhult sällskapade han med min faster Elsa. Men det tyckte inte hennes far om, så när hon gick ut för att träffa honom så skrek hennes far efter henne: ”Om du bryr dig om Åslund så ska jag göra dig arvlös”.
Åslund gifte sig så småningom när han flyttat från Hökhult och fick en flicka som han döpte till Elsa efter, som han sa sin ungdomskärlek.


                                      1943 - 11-4 1991

”KULLEN” F.D KNEKTATORP UNDER ANDERSGÅRD

Ägare Fröderyds kommun. Torpet födde två kor. Där bodde Anders Swärd med maka Anna. Hon dog i april 1943. De hade en dotter:
Ingegerd
Där bodde också Annas dotter:
Gunborg
Samt en bror till Anna, Gustav Rolf. Efter några år flyttade Swärd till Bösarp i Skåne där Gunborg var gift med en predikant. De flyttade därifrån till Borås. Gustav gifte sig med Elna Bohlin och flyttade till Fröset. Alla döda utom Gunborg. Hon är 70 år.
När Swärd flyttade såldes torpet till Lovisa och Signe Andersson Fagrahult. Efter ett par år dog Lovisa. Signe kallad ”blomsterflickan, för att hon brukade plocka och sälja blommor”. Signe blev satt under förmyndare. Hon kom senare till ett vårdhem i Hjärtlanda, där hon dog. Henry Fransson köpte torpet och rev ladugården. Han sålde senare till Rune Edström, Vetlanda som reparerade upp stugan. Runes fru hette Ilse. De hade två pojkar:
Robert
Rikard
Nuvarande ägare är Carl-Oskar Söderström som bor där med sambo Inger Jönsson. Barn:
Per, född 2-11 1991
Maja, född 11-2 1994
Charli har byggt både verkstad, garage och bastu. Dessutom har han byggt ut huset.
Söderström arbetar som lokförare i Nässjö.


KULLEN F.D. KNEKTATORP NU KULLEN NORRÄNGEN ANDERSGÅRD 4:15

Där bodde Johan Alfred  Fransson Fritz, född i Höreda 1851, Maka Eva Maria Johansdotter, född i Lannaskede 1851. Barn:
Dotter (oäkta, född före äktenskapet 1873)
Carl gustav Vilhelm, född 1882. Flyttade till Landsbro?
Senare bodde där en skräddare, Gustav Johansson med maka Elsa. Gustav Johansson dog i febr. 1919. Elsa höll auktion på ko och lösöre och flyttade. Hon träffade en man som var hemma från Amerika, som hon gifte sig med. När hon kom till Amerika fick hon veta att han varit gift och hade två pojkar. Hennes nyblivne make sa då: ”Jag tyckte det var bättre att inte tala om det för då hade du väl inte kommit”.
När Elsa flyttat bodde där en Johan Adamsson. Ett år medan han byggde ladugården på Fröderyd prästgård.
Nästa som bodde på Kullen var grenadjären Johannnes August Svärd, född 1849 i Skepperstad, gift 1880 med Anna Matilda Petersdotter från Hjärtlanda. De kom från grenadjärtorpet Skogslund. Barn.
Carl August Emil, född 1880, senare grenadjär med namnet Blom. Död i Landsbro. ”Tog till sig sina föräldrar”.
Anders Johan Emil, född 1884, död i Borås,gift med Anna Rolf 1932 eller 1933
Johannes Peter Elof, född 1882
Oskar Erhard, dödd 1887, dräng
På Kullen bodde en tid en kvinna som kallades ”Fritsa Mari”. hon bodde tro-ligen före Svärd. Hon skulle ha bott på Källedal, där hon blev änka.
”Den sista som bodde på Källedal”.

MARGIT ERLANDSSON HAR BERÄTTAT

När Gustav Johansson låg sjuk i kammaren på vinden hade hon av sin mor blivet tillsagd att gå dit och hålla eld i kaminen. Det var mycket kallt och Elsa hade åkt bort över dagen. Margit var tolv år.
När hon kom låg gubben och blundade så hon var rädd att han var död. När hon suttit där en stund fick hon höra att någon kom nere i förstugan, då blev hon ju ännu räddare. Men det var Herman, hennes bror som kom. Han visste att hon var ensam med en döende. När Herman kom tittade gubben upp och sa: ”Nu behöver du inte va rädd längre”.
När Gustav var död och stod lik på kammaren åkte Elsa till en bror i Paddingatorp. Margit blev skickad dit att vattna kon i lagårn. När hon skulle gå in i lagårn tittade hon uppåt stugan. Då vinkade en hand bland blommorna i fönstret. Så hon blev livrädd. Det stod ett spann vatten i lagårn men kossan drack inte. Så hon var glad att få gå hem. När hon kom hem frågade Sofia, hennes mor, hur det gick men Margit ville inte tala om det.
Du hämtade väl vatten i Brunnen?
Det var vatten i spannen men kon drack inte.
Är det säkert att du hämtade vatten i brunnen?
Jag har ju sagt att det var vatten inne och att kon inte ville ha.
Sen fick Sofia veta att Elsa var kommen tillbaka och hade vinkat åt Margit och nästan skrämt vettet ur henne.


ANDERSGÅRD BJÖRKELUND

En backstuga. Låg vid Norrängen före skiftet (uppgift av Ruth). Den som bodde där hette Karl Hagström, född 1782, död 1851. Hans hustru Marta, död 1853. De hade en dotter:
Lisa-Stina, född 1833.
Där bodde också en tant som hette Kerstin ”troligen ett inhyse hjon”. En gång var där en man som hjälpt dem med något så de skulle bjuda på dricka (malt-dricka bryggdes alltid förr av såväl fattig som rik). När Marta gick till källarn efter dricka sa Kerstin: ”Fis inte i källarn Marta för då surna drickat”. Martas man så också: ”Att när mi Marta fiser så luktar det anis”.
Där har troligen varit en backstuga till, för det finns rester av en gammal murstock. Backen kallas för Friskabacken.


                                      SOMMARSTUGA PÅ ANDERSGÅRD 4:14

Byggdes 1977 av Sally Petersson och såldes 1991 till Irene och Stig Henriksson, Bäckseda.
Senare såldes stugan till tyskar som har den som sommarbostad.


                                      16-4 1991

ASSAREGÅRD 2:4

Ägdes 1943 av Gunnar och Anna Svahn, dotter:
Kerstin
Anna var född Lööw. Gunnar var tvilling och född på gården. Där bodde på undantag Gunnars mor Johanna Svahn. Johanna dog 16-7 1974. Anna dog hastigt den 29-9 1970. Ett par månader efter Annas bortgång flyttade Gunnar och Kerstin till Vetlanda, där Gunnar dog 11-8 1974. Kerstin gifte sig med Kurt Anderson. De hade kvar gården några år sen såldes den till Henry och Arne Fransson. Stuga med uthus och tomt köptes sen av Kerstin och Lau Petersen. Kerstin, född Wassby, från Stockholm, Lau från danmark. De har fyra barn:
Elin
Bo-Anders
Joel och Isak, tvillingar, födda i Hökhult.
1990 blev det skilsmässa mellan Kerstin och Lau Petersen och Kerstin och barnen flyttade till Landsbro.
Huset såldes då till nuvarande ägaren Roger Johnsson född 21-4 1958 från St. Delleryd och Christa Lindqvist, född 3-8 1950 från Rosenfors (ursprungligen från Tyskland. Där hon flyttade ifrån 1958). Samt Christas dotter:
Clary, född 11-8 1982 i Eksjö BB.
Roger har även barnen:
Martin, född 27-2 1981
Josephine, född 27-5 1983
De vistas periodvis i Hökhult.
1994 gifte sig Roger och Christa i Fröderyd kyrka.

Johanna Svahn blev änka 1906, när barnen var små. Hon drev jordbruket tills barnen blev så stora så de kunde hjälpa till. Det var:
Josef
Gunnar
Gustav
Arthur
Gunnar och Gustav var tvillingar.
När pojkarna var komna upp i tonåren byggde de ny ladugård. Josef, Gustav och Arthur flyttade till Sävsjö och blev snickare. På Svahns marker finns ett gravröse


                                      13-4 1991

ASSAREGÅRD 2:3 1943

Ägare Åke och Helga Bohlin som bodde där och brukade gården. Där bodde också Helgas föräldrar Anna och Sven-Johan Fransson, dog 1951. Anna senare.
Helga dog 2-7 1973. Åke bodde kvar ett år sen flyttade han till Ramkvilla Ålderdonshem, då han var sjuk och inte kunde klara sig själv. Han dog 11-10 1978, 58 år gammal. Gården såldes, skogsmarken köptes av Claes Svendsèn och Inger Bystedt. Åkermarken och uthus av Roland Petersson. Stugan köptes av Ulla och Olle Burström från Sollentuna till sommarhus.

På gården bodde i början av 1900 talet en Alfred Andersson som senare sålde till en släkting, Elof Andersson med maka Hanna. Barn:
Karin
Lennart
Britta
Alva
Elof kom från Fröderyd där han arrenderat prästgården. De hade ett rum uthyrt till en dam som hette Anna Collén. Elof klarade ej av räntor och amorteringar så han fick sälja gården och flytta över vägen och arrendera av August Johans-son. Det var på det svåra 30-talet.
1934 köpte Åke och Helga Bohlin gården och flyttade dit. De firade bröllop där den 4 maj.d å stod körsbärsträden i full blom.


ASSARGÅRD 2:2

Ägdes av Henry och Sandra Fransson. En son:
Arne
Där bodde också Henrys föräldrar Oskar och Amanda Fransson. En bror till Oskar var skriven där han vistades på ett vårdhem. Oskar var bror till Sven-Johan Fransson. Henry var med i kommun och kyrkoråd. Sanda och Oskar skötte mestadels jordbruket. Manda dog 1951 och Sanda 1952. 1954 gifte Henry sig med Ruth Habbe som var lärarinna i Fröderyd. Hon var kommen från Alsterbro. Barn:
Göran, född sept. 1956. Han är gift och har 3 pojkar och bosatt i Skara.
Bo, född i maj 1962, gift och bor i Vetlanda och har två flickor. En son född 1993.
Oskar, född 23-10 1876 dog 1959. Arne gift och bor i Landsbro. Han har två söner och har också varit riksdagsman.
Henry har varit nämndeman, lantingsman och kyrkovärd. Henry och Arne köpte först Björkelund ”knektatorp” senare även Assaregård 2:4 ”Svahns”.
Henry gick bort hastigt 8-6 1988. Ruth bodde kvar i stugan till hon gick bort den 6-6 1993.
Jordbruket är sen många år bortarrenderat som vidarrende.
Nu 1994 ägs gården som är delad av Arne Fransson, Landsbro och Göran Fransson, Skara som också äger stuga och uthus.
Oscar och Amanda var ägare av gården fram till 1938 då Henry övertog den. Oscar och Manda hade barnen:
Edvin
Erik, död ung
Henry
Elsa En flicka som dog ung.
Son Gunnar, dog som barn
Oscar hade en bror som hette Gottfrid och bodde hos honom. Gottfrid var inte så stark. Jag minns aldrig att han var med ute i arbetet. Han hade som de sa på den tiden ett gott huvud. När han kom till affären efter posten och det var någ-on som frågade om han hört nyheterna och väderleken på radio, då kunde Gottfrid upprepa vad han hört ordagrant. När Henry gifte sig kom Gottfrid till ett sjukhem där han dog efter några år.
Oscaar Fransson var tjurhållare. En gång stod vi hemma på förstustenen och såg när Fina hade varit med en ko. Det var en smal gång mellan köksingången och en gammal bod. Oscar gick före upp från lagårn, Fina kom efter med kon. När Oscar gått in i förstugan kom väl Fina ihåg att hon skulle betala ”priset var väl 50 öre på den tiden”, så hon gick efter Oscar och började treva i kjortel-fickan och fick så småningom opp slanten men råkade tappa den. Hon böjde sig ner för att ta opp den. Då passade kossan på att hoppa på ryggen på Fina så både hon och kon for in i förstugan. Det var bara en brosten framför dörren så förstugan var ett trappsteg lägre än marken.
Berättat för mig av Helga Bohlin och senare av Elsa. Elsa och Elin, systrar och Helga skulle gå till söndagskola. Elsa stod och kammade Elin som hade långt hår. Oscar höll på att göra ren sin bössa då ett skott gick av och träffade Elin så hon dog. Detta hände den 2-5 1915 på Mandas födelsedag.


                                      17-4 1991

ASSARGÅRD 2:7

Ägdes och brukades av Edvin och Karin Fransson. Edvin var bror till Henry Fransson. Edvin dog 26-9 1957. 56 år gammal. Karin flyttade till en syster i Åskog. Senare till Bäckaby där hon bor kvar än. Ladugården är riven, jord-bruket är utarrenderat som vidarrende och stugan är såld som sommarbostad till en familj från Italien. Gulienetti med maka Agneta Nygrèn samt två döttrar.
Karin har gården kvar.
Första delen av 40-talet bodde på undantag Peter-Magnis ”Johansson”, före detta ägare till gården. Han flyttade sen till en son. Gottfrid Pettersson, Skede (handlare).

                                      TILLÄGG

Karin Fransson dog den 14-7 1991.
Gården ägs nu av Göran Fransson, son till Ruth och Henry Fransson.

I slutet av 1800 och början av 1900-talet ägdes gården av Peter-Magnis Johans-son, senare av hans son Gottfrid Pettersson. Han flyttade till Skede och blev handlare. Gottfrid Pettersson var den förste i socknen som hade bil. Gottfrid sålde gården med livstids undantag för sin far Peter-Magnis som hade rummet åt söder. Den nya ägaren Anders-Johan Svensson med maka Hilda. De hade barnen:
Astrid
Elsa
Karl, först lanthandlare i Skepperstad, sen bilhandlare i Vetlanda
Bertil, bilhandlare i liten skala i Skepperstad
Ingrid, handlande med jordbruksmaskiner, Skepperstad
Stig, bilhandlare i Vetlanda
”Anners-Joan” handlade med hästar som han köpte opp på Öland. De band hästarna efter färjan så de fick simma till fastlandet.
Natten mellan den 23 och 24 september 1920, när Ingrid föddes så kom också Alva i granngården till världen. Så barnmorskan fick gå mellan de båda gårdarna.
Nästa ägare var Oskar Fransson som köpte gården när Anders-Johan flyttade till Skepperstad. Oskar hyrde ut stugan till Ragnar och Astrid Svensson från Tolg som startade affär i rummet åt norr. Dotter:
Ulla-Lis född den 8-6 1928.
De bodde i en liten kammare på övervåningen och delade kök med Peter-Magnis. Senare köpte Ragnar ”Jonasa”-stugan och  flyttade dit.
Oskars son Edvin övertog gården när han gifte sig med Karin.
Utanför stugan, ett par steg från förstutrappan fanns ett skjul med vedbod och dass som Edvin rev. Han flyttade dasset till gödselhuset och vedbon jämte mangelboden som fanns jämnte ladugården.

BJÖRKELUND KNEKTATORP UNDER ASSAREGÅRD

Bodde före detta knekten Alfred Sten och hans maka Martina samtsönerna:
Valfred
Gunnar
samt en dotterson:
Tore Sten
Valfred ägde torpet som han sålde till Henry Fransson. Valfred och Alfred Sten flyttade till före detta Löövs som de hyrde några år. Martina dog innan de flyttade. Alfed senare. Gunnar gifte sig med Judit Ljungdal som hade kaféet i Årset. De flyttade till Bodafors där Gunnar dog. Tore gifte sig med Gertrud Fransson och bosatte sig i Landsbro. Valfred köpte ett hus i Hultattorp, dit han flyttade och bodde kvar till sin död.
Henry Fransson sålde stugan till Hilmer Nilsson, Mörlunda ”fastighetsman”. han sålde till Uno och Lizzie Jerndorf från Malmö. De hade stället som som-martorp. När Uno dog såldes torpet till Erling och Ingrid Lundgren, Landsbro.       


SKÄRAFORS ”SKÄRAVAD”

Boningshus och ladugård ligger på Hökhults Assaregårds marker. Kvarn och såg i Kallsjö. En del är köpt från Hökhult Assaregård 2:7. Där bodde Edvin Andersson som ägde gård, såg och kvarn. Där bodde också hans syskon, Erik och Ester. När Erik och Ester var döda var hans syster Elsa där ibland. Edvin hade såg och kvarn igång så länge han orkade. Nästan fram till sin död i slutet på 60-talet. Elsa finns nu på Bäckaby servishus. Hon är över 80 år gammal. Skärafors ägs nu av syskonbarn till Edvin. Stugan är sommarbostad. Bilder


                                      1943 - April 1991

VÄSTERLID NORREGÅRD 1:5

Där bodde Karl Pettersson ”slaktarn” kallad. Han hade handlat med slaktdjur därav namnet. Barn:
Verner, född 29-1 1905
Henry, död 27-10 1901
Henry hade sjukpension för han hade svår astma. Slaktarn dog i början av 50-talet. Verner dog 5-9 1975. Henry kom till Brobygården, Landsbro. Där dog han 7-4 1976. Strax före Verners bortgång såldes gården till Claes Svendsén och Inger Bystedt (gifta). Barn:
Ylva, född 1980
Ulf, född 1982
Svendséns har köpt till Södergård 3:8 och Assaregård 2:3. Gården drivs med fåravel.
Till Västerlid hör även ett knektatorp Åkerslund. Siste knekten som bodde där var Schill.


VÄSTERLID FÖRE 1943

Karl Pettersson (Kalle slaktarn) bodde först i Rönneryd. Han flyttade i början på 1900 till Västerlid. Kalle slaktarns fru dog innan barnen var vuxna:
Alma, nu över 90 år
Henry
Verner
Gunhild, dog ung

Karl Pettersson handlade med djur som han slaktade och sålde. Han brukade tala om hur mycke sten det var på Västerlid när han kom dit. På en åker tog han bort 99 stenrösen.
Slaktarn hade även varit rallare i Norrland.


                                      17-4 1991

NORREGÅRD 1:2

Ägdes och brukades 1943 av Axel och Anna Andersson med sönerna:
Sven-Erik
Karl-Ingbert
Axel var från Fröset, Anna från Solkaryd, Skepperstad. Både Anna och Axel är döda. Sven-Erik bor i Sävsjö som sjukpensionär, Ingbert är polis i Norköping. De har gården kvar. Den står öde. Ingen brukar jorden.
Ladugården byggdes i slutet på 40-talet. Stugan gammal och kulturminnes-märkt.
Axel Andersson köpte gården i mitten av 20-talet av en släkting som han kal-lade ”morbro Adel”. Där bodde också en kvinna som troligen var syster till Adolf. Adolf med dotter Märta flyttade till Vetlanda. Mina bodde kvar på övervåningen i ett litet kök och ett rum. Där bodde hon så länge hon orkade sen fick hon flytta till Märta.
På åkern jämte vägen finns två gamla gravrösen förr kallades de för Draka-rören. Det sas att det skulle spöka där för folk hade sett sjussken där.
I lillstugan bodde Ida Jonsson ”Jons Ida” kallad. Hon var vad som kallades en ”böjda raft”, hon sprang på byn.
När någon kom till henne så skulle hon bjuda på kaffe. När hon plocka fram doppa så räkna hon opp att den kakan har jag fått i Esprilla och den på Näset och den i skräddans o.s.v.
Det var en gärdesgård som hon fick kliva över. Hon fick inte gå rätta vägen opp till landsvägen. En gång når hon kom hem sent en kväll tog hon fel mellan ett bar störpar och klev över vid en krusbärsbuske som fastnade i kjolen på henne. Sen vart hon kom så sa hon att: ”När jag skulle kliva över trola va dä nån som tog me på dä ömma stället å va dä inte Frans Karlsson så va dä Magnis”. Gissa om två aktade familjefäder blev arga.
Jons Ida dog på senare delen av 20.talet. 24-4 1927.
Alltid när Jons-Ida hade varit på språng så hade hon en börda med knabbar och brädbitar under armen som hon plockat på vägkanterna.


AXELSSONS NORREGÅRD

På den gården finns en brunn med nickepump. Den fanns där före skiftet 1872 då med en så kallad hisstång. Brunnen ligger mellan vägen och stugan med en bra lutning ner mot stugan. Där fanns en urholkad trästock som var avsedd att vattna djuren i. Alla som körde lass från Bäckaby och Ramkvilla till Landsbro (då Broby), Sävsjö och Vetlanda spände ifrån hästarna och ledde ner dem till brunnen att dricka.
På vintern kunde det bli ganska så halt. Då passade småpojkarna på att slå vatten på vägen ner till brunnen så det blev ännu halare. Så när fororna kom tillbaka hände det att gubbarna hade smakat av det inköpta brännvinet så de var mer eller mindre berusade. När de skulle leda ner hästarna till brunnen så ramlade de omkull och krypande fick ta sig opp till vägen. Då var det säkrast för småpojkarna att kvickt försvinna in mellan husen som låg ganska tätt.
Berättat av min farfar som var född 1849.                   


                                      14-4 1991

NORREGÅRD 1:4

Ägdes 1943 av Josef Nilsson med maka Elin från Skepperstad. Där bodde på undantag Josefs mor Josefina Nilsson ”änka”. Fina var så kallad ”jordemor” behjälplig vid barnfödslar. Fina dog 1954. När Josef gick bort kom Elin till Bäckaby Ålderdomshem. Där hon vistades till sin död. Gården såldes på auktion till en trävaruhandlare från Bodafors. Han rev ladugården. Där fanns en gammal tröskverksvandring som nu finns i hembygdsparken i Årset. Jordbruket arrenderas av Karl-Olof Pettersson. Stugan är såld till Britt Hall-enborg, Halmstad som sommarbostad.
Gården ägs nu av ett skogsbolag.
Gården ägdes av Gustav och Josefina Nilsson. Barn:
Linnea, gift Bergdahl, Slageryd
Edit, gift med Oskar Svensson, Södergård
Josef, som övertog gården. Stugan på gården är den samma som byggdes upp på Norregård efter skiftet. Den hade stått bak ”Jons-Ida stugan. Där finns ett äppelträd som Fina kallade för sitt och gick och hämtade äpplen på så länge hon levde. I stugan var ett stort rum åt norr, ett lika stort åt söder. Köket som låg emellan hade två spisar. En åt norr en åt söder. Båda spisarna var kvar in på 30-talet, då den norra togs bort. Där blev plats för en säng och ett skafferi. När spisen revs ut sa Elin, Josefs fru, att Fina får laga sin mat på vår spis. Fina hade södra rummet på undantag. Hon skulle också ha ett par får, som skulle ge ull till hennes strumpor.
Efter Finas död delades hennes undantagsrum till ett mindre samt en garderob, nu omgjord till badrum.
Cirka en meter från och parallelt med stugan stod ett skjul som innehöll vedbod och dass. Det stod där ända in på 40-talet då det revs, sen hälsovårds-myndigheterna synat bort alla hemlighus som låg för nära bostaden. Josef byggde då ett brygghus med dass lite längre ner mot lagårn. Sen lade sig för-säkringsbolaget i det så även det låg för nära stugan så det fick också flyttas till sin nuvarande plats.
Har fått mig berättat om Josefina (Fina) Nilssons föräldrar som hette Samuel och Maja. Maja var mycket snål och bitsk. En gång stod Maja vid spisen och kokte doppa ”en gammal maträtt som jag har för mig innehöll fläskflott, ägg, mjöl och mjölk” sen doppades en skiva bröd däri och åts. Då kom det in ett par knallar, de bad om mat och fick. Sen var det någon som diktade en visa om dem. jag hörde den många gånger som liten men jag kommer bara ihåg några rader.
Sammel å Sammla Maja stopp
Maja kokte doppa, å Sammel öste opp
å knallarna de åto tills Maja sade stopp
En gång hände något på Finas tid. Det var tidig juldagsmorgon så Finas barn skulle gå till julottan. Det bankade på dörren så Fina trodde det var ungdom-arna framifrån byn som kom så de skulle få sällskap. När Fina öppnade ytter-dörren ramla det in en kvinna i förstugan och födde ett barn. Hon var piga i Norrängen. På julafton gick hon hem till sina föräldrar. När de fick se att hon var färdig att föda körde de ut henne och sa: ”Gå dit där du fått det tillagat”. Så hon fick vända om. Så när hon kom tillbaka till Hökhult gick hon in till Fina. Om det var med vilje eller av misstag vet ingen.
Sen när pigan skulle berätta om det sa hon: ”Han föddes i fasta mä sko å galoscher å en halv kull ägg i fecken.”

Grenadjären Johan Gustav Zeilon, född 1823 i Nävelsjö, maka Karin Pers-dotter, född i Fröderyd 1824. Barn:
Anna Maria, född 1847
Johan Petter, född 1851
Karl August, född 1854 (Holm död 1941).
Anders Alfred, född 1865
Karin, död 1898

Efter skiftet flyttades torpet till Norrängen. Zeilon var bergsprängare, Han dog 1907.
Marken där torpet låg tillhör Norregård 1:4.

NORREGÅRD 1:3

Ägdes och brukades av Erik och Anna Pettersson. Son:
Karl-Olof, född 8-12 1941. Anna, född Sandell, 1914. Där bodde på undantag Eriks far Johannis-Magnis. Erik byggde nytt boningshus 1955. Nu äger Karl-Olof halva gården som drivs med ungdjursuppfödning. Erik var den sista i byn som upphörde med mjölkproduktion.
Anna dog 1996.
Karl-Olof bor ensam kvar på gården.

Gårdsägare Johannes-Magnis Pettersson, maka Anna, född Wärn. Barn:
Signe, gift Hörding
Elin, gift Schill, Slageryd
Erik.
Den gamla stugan var gul med en stor glasveranda. Det var ett stort rum åt norr, två mindre åt söder. Köket låg emellan de båda rummen. I köket fanns två spisar. En åt norr en åt söder. Den ena var så kallad undantagsspis.
Erik handlade med skog som han sågade och sålde innan han övertog gården i slutet på 30-talet. Han hade också lastbil.


                                      16-4 1991

NORREGÅRD 1:6

Där bodde Jenny Holm med dotter Karin.
Karin gifte sig med Albert Ekdahl (mjölnare i Gärdeskvarn). De flyttade till Huskvarna när dottern Monika var född. Jenny bodde ensam kvar till sin hastiga bortgång. Herman Ström Källehult (släkt med Jenny) köpte gården och flyttade dit med syskonen Jenny och Josef Samuelsson. (ej syskon med Herman). Josef var blind. Därför kallades han allmänt för ”blinne Josef”. Han band borstar och spelade dragspel. Jenny var halt. Herman byggde ny ladugård och reparerade stugan. Jenny dog hastigt 1955. Då kom Josef till Ramkvilla Ålderdomshem där han dog 18-8 1972. När Herman blev ensam flyttade Hermans syster Margit med make Ernst Erlandsson dit. Herman dog den 5-1 1977 och Ernst den 14-10 1977. Margit bor ensam där. Gården ägs av Margits dotter Alice Fransson, Landsbro.
Gården ägdes av Karl Holm f.d. knekt och hans maka Charlotta, dotter Jenny. Familjen Holm hade varit åt Amerika.
Kalle och Lotta dog båda 1941 med tre veckors mellanrum. Senare var dottern Jenny ägare av gården tills hon dog 1955.


                                      16-4 1991

ÅKERSHULT NORREGÅRD ”SKRÄDDANS”

Där bodde Karolina (Lina) Rolf, änka efter skräddaren Johannes Rolf. Lina dog i mars 1943. Där bodde också dottern Anna Jose Wagner. Anna, född 3-12 1886. Reste 9 år gammal till en syster i Amerika. Hon kom hem för att hälsa på sina föräldrar. Då dog hennes far så hon kunde inte lämna sin gamla mor ensam. Så hon stannade hemma. När Lina var borta hade kriget brutit ut så Anna fick in-te återvända till Amerika. Ett tag fram till pensioneringen skötte hon städning och eldning i Fröderyd skola. Hon bodde kvar till hon var över 80 år. Då kom hon till Brobygården, Landsbro, där hon dog 7-3 1972.
Stugan såldes till Hilmer Nilsson, Mörlunda som i sin tur sålde till Gunnar och Saga Öström från Lulea. Öström har byggt både verkstad och garage och reparerat stugan.
Gunnar och Saga flyttade tillbaks till Luleå 1997. De sålde huset till Aspengren från Fröderyd.
Där Åkerhult nu är har stått en backstuga som var riven. Nuvarande stugan är flyttad från någon plats vid Skärssjön. Johannes och Lina hade fått löfte av Johannes Lindkvist i Årset att bygga på hans mark, ”på vägen mot gamla soptippen”. När stugan var nerplockad skulle några Hökhult och Årsetsbor köra timret dit. Johannes ”skräddarn” hade undfägnat dem med starka drycker, så gubbarna var mer eller mindre berusade, så ett par lass råkade välta vid nu-varande Åkershult. Då kom markägarna Gustav och Josefina Nilsson och er-bjöd Johannes att bygga på deras mark (på 49-års kontrakt) meningen med det var att när kontraktet var utgånget skulle Fina och Gustav ta stugan till undantagsstuga men därav blev intet för när Anna och Krestin var hemma från Amerika och hälsade på så friköpte de tomten så skräddarn och Lina skulle få bo kvar.


ROLVATORPET

Där var Johannes Rolf född 1847. Det låg på Lindqvists mark. På vägen mot Nisse i Årsets dammar. Skräddarn dog 1932. Lina var kommen från Kuttebro eller Kuttekulle i Skepperstad på gränsen till Sandvik (min mormor och Lina var grannar). Lina dog 1943.
I ”skräddans fanns det förr inget dass. Bakom stugan på åkern var en ”tola” stång att sitta på. På morgnarna när folk färdades förbi på vägen brukade skräddarn och Lina sitta där.

NÅGRA ANDRA MINNEN FRÅN SKRÄDDARNS

När Lina fyllde 70 eller 75 år så hade några av fruarna i byn köpt en kaffeservis till henne med gröna blommor på. Det tyckte Lina va inte mycke at ha. Så hon gick till Selma Andersson i Årset och bytte till sig en fjärdedels gris av henne. Sedan när hon fyllde 80 år så köpte Anna ett silverfat med ingraverat ”Till Mor på 80-års dagen”. (efter Linas död fick Hanna Pettersson fatet). Då hade Hökhulta fruarna kommit överens om att bara ge henne en blomma när hon var så otacksam. Så de köpte en stor senaria och gav henne. Det passade inte heller så hon sa: ”Utå Höhulta käringera feck ja bar e ”lusaruska”.
Anna Rolf åkte som 11 åring till sin syster i Amerika. Systern Kristin drev en nattblubb, så Anna sa hon hade varit nattklubbsvärdinna. Hon gifte sig med en tysk, Wagner. De skildes men Anna sa att han var död. Hon ville aldrig tala om honom. 1931 kom hon hem för att hälsa på sina föräldrar. Då blev skräddarn sjuk och dog. Anna tyckte att hon inte kunde lämna sin gamla mor ensam så hon stannade hemma hos henne. Anna hade löst returbiljett. Varje år fick hon betala en summa så hon skulle kunna åka tillbaka när hon ville. När Lina dog 1943 var det krig med ransoneringskort i Sverige så hon fick söka svenskt medborgarskap. När kriget var slut var hon för gammal att åka tillbaka till Amerika.
Anna rökade men det skulle hon inte visa. När hon blev röksugen sa hon: ”Nu måsta jag ut på toaletten, jag har ju den där blåskatarren, så jag får springa så”. Hon var också glad att få ta sig en sup ibland. En vana sen nattklubbs-dagarna.
En gång när hon varit hemma och hälsat på och skulle åka tillbaka till Ame-rika (faster Elsa som var hos sin syster i Sävjsö skulle gå ner till stationen och ta farväl av Anna) då låg hon stupfull i väntsalen och hade kräkts på sina handskar. Hon hade letat rätt på skräddans brännvin och druckit ur innan hon åkte. Elsa bad stinsen att se till så hon kom med tåget för hon skulle med Amerikabåten från Göteborg.
När hon kom hem sista gången så hade hon träffat en norrman på båten. Han kom och hälsade på henne. En söndagsförmiddag skulle Elsa gå och se hennes kavaljer, då ville jag gå med. När vi kom dit var Lina arg, så vi undra vad som stod på, då sa hon: ”De legger på vinnen däroppe, gå å glo på dom får i si hur-dana de ä” De låg i en säng fulla bägge två (vinden var ej inredd).

1943 på Norrängen bodde Margit och Ernst Erlandsson med dotter Alice. Torpet födde tre kor. När Ernst odlat opp en stor åker, gick han på dagsverke hos bönderna i Hökhult. Efter Alices giftemål flyttade Margit och Ernst opp till Herman Ström. Alice gift med Hans Fransson från Frösets Lilla. De bosatte sig i Landsbro.

Stugan på Norrängen är ditflyttad. Den stod före skiftet 1872 vid Västerlid där knektatorpet då låg. Efter skiftet flyttades den till sin nuvarande plats där det nya knektatorpet för Norregård skulle ligga. Knekten hette Zeilon. Han efter-träddes av sin son som också var knekt med namnet Ström. Ström var gift med Sofia. Barn:
Herman, född 1-4 1898
Eva-Margareta (Margit), född 1906
Ström omkom en nyårsafton när han föll ner från höskullen.
Sofia gifte senare om sig med Thorell som var målare. Sofia var kocka och även drällväverska. Thorell hade barnen:
Ada
Signe
Båda i USA.
När knekttjänsten avveklades fick Ström lösa sig till torpet. Karl Holm ville köpa det och lägga till sin gård men bönderna i Norregård stod på Ströms sida så han fick övertaga torpet.
Berättat av Margit Erlandsson.


NORRÄNGEN

Grenadjären Anders Alfred Ström, född 1865, gift 1889 med Maria Sofia Carls-dotter, född 1866. Barn:
Ester Adina Elisabeth, född 1891
Anna Gerda Axelina, född 1893
dotter, född 1893, död samma år
Karl Oskar Herman, född 1-4 1898, död 5-1 1977, (vid köksbordet)
Eva Margareta, född 20-7 1906
De hade också en dotter Karin som dog i barnförlamning som flicka. Hennes mor eller mormor sa: ”Käre Gud har du tagit benen så ta hela flickan.”.


KÄLLEHULT (PRÄSTATORPET)

Var så kallat prästgårdsarrende som halva brukades av Johannes och Elin Schill med barnen:
Gustav
Karl
Gunnar
Lisa
Linnea
Tage
Andra halvan arrenderade Herman Ström och Jenny Samuelsson. Där bodde också Jennys bror Josef som var blind. Han hade en liten fristående verkstad där han band borstar.
Stugan var en parstuga. Där Schills bodde hörde till torpet. Den andra halvan hade Jennys föräldrar byggt vid den andra så slapp de bygga en gavel. Ladu-gården var också sammanbyggda. Korna stod bundna direkt i väggen. Där fanns inga krubbor så de utfodrades i så kallade ”sörpebaljor”. Det var heller inga fönster i fähusen.
Herman köpte Holms i Hökhult och flyttade dit med Jenny och Josef. Sen revs den gamla ladugården och byggdes ny. Sen också stugan.
Den gamla parstugan bestod av ett långsmalt kök och ett rum. Det var lika i båda husen.
Nu bor endast Gustav och Karl kvar i Källehult. Gunnar och Linnea bor i Vet-landa. Lisa gift med Bergkvist och bor i Gärdeskvarn. Tage bor i Myresjö.
Källehult hör till Fröderyd.
På Prästatorpet finns en gammal apel som planterades samtidigt med asken i Fröderyds prästgård.
MitT första minne av Prästatorpet är när det hade varit begravning på Kristin, Jennys mor, det var s.k. efterkalas på fruarna från Hökhult. Mor hade talat om för mig att där var en farbror som inte kunde se. Vi fick smaka det som var kvar från begravningen. Det var även ostkaka med katrinplommon, kokta i sockerlag. Jag kunde inte förstå hur Josef kunde se att spotta ut kärnorna så han inte satte dem i halsen. Att han kunde äta själv det tänkte jag inte på.

OBS! Äppelträdet blåste ner i januaristormen 1993.


FAGRAHULT TORP UNDER FRÖDERYD PRÄSTGÅRD

Där bodde Anders och Lovisa Johansson med dotter:
Signe, född 1899
Familjen hade förut bott på torpet Gransjöberg under Trishult. Signe fick en dotter när hon tjänat piga i Skede. Sonen i gården fick ta på sig faderskapet. Signe bedyrade att det var husbonden som var fadern. Flickan dog när hon var något över året i vad som då kallades tandslag. Signe var lite vaggande i gången. Det sas att hon ramlat ur vaggan och skadat höften. Därför kallades hon för  ”rultan” och även ”blomsterflickan”. Hon plockade blommor som hon sålde i Vetlanda, Eksjö och Växjö. Så hade hon ett par pappkartonger med diverse småprylar (som hon fick köpa billigt på Fabrikslagret i Vetlanda) som hon gick omkring i gårdarna och sålde. Hon sålde också strömming på vintern. Hon försökte alltid lifta till Vetlanda. Men det gick dåligt. Hon hade massor med pappkartonger och prylar med sig. Polisen ville inte ha henne gående i stan och tigga. Så bussen fick inte ta henne med (hon ville åka gratis, hon hade inga penagar sa hon). En gång hade Valter Spets som körde bussen låtit henne åka med. Då hade han skojat med henne, för hon var så gladlätt. Då blev hon förtjust i honom och trodde hon skulle få åka med fler gånger. Hon stod alltid vid affären i Hökhult. En gång när bussen stannade passade hon på att krypa på pakethållarn (som bussar hade på den tiden). Där satt hon. Chauffören såg henne inte men folk utefter vägen hade sett henne och ringt polisen så de stoppade bussen vid kyrkan. Det fanns ingen Signe med. Det hade gått av en passagerare vid kyrkogården, då passade hon på att hoppa av.
En gång stod några ungdommar med cyklar i Årset när Signe i Fagrahult kom. Då sa hon till John Lööw (hon var lite förtjust i honom) att hon kunde väl få åka med honom på cykeln. Det fick hon men hon fick sitta grensle över stång-en. Det gjorde hon gärna, bara hon fick åka med.
Anders i Fagrahult var vad som kallas synsk. Han kunde förutse vad som komma skulle. När fröderyd kyrka var återuppbyggd efter åskbranden sa han till dåvarande kyrkoherden Carl-Fredrik Svensson: ”Det kvittar hur många åskledare det sätts opp på kyrkan så kommer hon att än en gång förintas. På vad sätt eller när det blir vill jag inte uttala mig om. Han förutsade när kriget skulle ta slut. Han sa: ”Det blir på våren när körsbärsträden blommar som vi får höra kyrkklockorna ringa till fred”. Det stämde. Sen sa han: ”Att nu kom-mer ransoneringskorten snart att försvinna. Men kaffet kommer det att bli kort på än en gång”. Det blev som han hade sagt. Detta är bara en del av vad han förutspådde.
Torpet Fagrahult födde ett par kor, gris och höns. Han brukade jorden med hjälp av korna.

 

Före Anders bodde i Fagrahult Marta och Nils. Nils-Peter Svensson var född
1841. Marta-Stina född 1844 i Asa. De var barnlösa så de tog hand om en systerdotter till Marta som bodde på ett torp, Nybygget i Norra Sandsjö. När Maria, så hette flickan var två år hämtades hon av Nils och Marta. De drog henne på en lite kälke från Norra-Sandsjö till Fagrahult. De flyttade från Fagrahult till Huleboda. Maria gifte sig med Emil karlsson ochså han från Huleboda. Senare bosatte de sig i Klef. Emil och Maria hade barnen:
Elly
Elna
Elsa
Gertrud
Ruth
Viola
Svea
Sara
Arvid
Stig